Har man barn så vet man att det aldrig (läs: sällan) är tyst. Har man barn så vet man att när det är tyst så är det något bus på gång. Silas gnissar ganska mycket nu förtiden, men så igår blev han tyst. Då har han vandrat ut i hallen, flyttat på två pallar, vält en lykta, skjutit mattan framför sig och dragit ner storebrors overall från galgen. Där stod han, och pillade på dragkedjan. Älskade unge!

Och ja, jag insåg precis att vi måste höja gåstolen..